Inlägg
Jag lånade för ett tag sedan boken om Hajbyaffären Ers majestäts olycklige Kurt. Jag har börjat lite smått i den men inte kommit någon vart och när jag såg den som ljudbok på biblioteket slog jag till. Av någon anledning blir jag bara irriterad. Tycker inte om språket, tycker inte om sättet att 
skriva berättelsen, tycker inte om den helt enkelt - så nu struntar jag i den. Jag tror att det var först när jag passerat 40-strecket som jag insåg att man faktiskt inte MÅSTE läsa färdigt böcker man börjat på. Ibland kan det väl helt enkelt vara så att det bara 
är fel tillfälle och då kan man väl försöka igen. Vissa böcker förstår man också instinktivt att de är värda att läsa till slut även om det kanske går lite trögt ibland och vissa böcker förstår man först när man läst färdigt. Ni vet de där som 
slutar med ett stort Aha! och man får lust att helt enkelt börja om från början igen för att se romanen i ett nytt ljus (upplyst skimmer). Till exempel Någonting har hänt av Joseph Heller,The Magus av John Fowles eller Kärlekens historia av Nicole Krauss.
skriva berättelsen, tycker inte om den helt enkelt - så nu struntar jag i den. Jag tror att det var först när jag passerat 40-strecket som jag insåg att man faktiskt inte MÅSTE läsa färdigt böcker man börjat på. Ibland kan det väl helt enkelt vara så att det bara 
är fel tillfälle och då kan man väl försöka igen. Vissa böcker förstår man också instinktivt att de är värda att läsa till slut även om det kanske går lite trögt ibland och vissa böcker förstår man först när man läst färdigt. Ni vet de där som 
slutar med ett stort Aha! och man får lust att helt enkelt börja om från början igen för att se romanen i ett nytt ljus (upplyst skimmer). Till exempel Någonting har hänt av Joseph Heller,The Magus av John Fowles eller Kärlekens historia av Nicole Krauss. 
Jag vet, men det känns fortfarande som att smita att sluta läsa en bok.
SvaraRaderaHär kommer ett tips på en bok som jag tror har samma upplägg som Ers majestäts olycklige Kurt, men som är väldigt bra! Boken heter Kodnamn: Mikael och är skriven av Tomas Bresky (journalist på Uppdrg granskning). Undertiteln är "Spionäffären Enbom och de kalla kriget", och det är just vad den handlar om. Bresky har grävt runt i Enbomaffären och hittat ett och annat som verkar helt fantastiskt - så där ni vet "Det är inte möjligt" och "Hur kunde de vara så aningslösa", men så tänker jag på Tomas Quick ... Jag undrar vad nästa generation kommer att tycka om vår tids rättsäkerhet?
SvaraRadera